Överraskad över att det BARA är 65%. Trodde det skulle vara minst 80%.
Förövrigt så förstår jag mig absolut inte på människor som på riktigt föredrar att vara på kontoret istället för att jobba hemifrån (speciellt på SC). Vet att alla har sina preferenser, men jag kan bara inte överhuvudtaget förstå varför. I mitt huvud låter det helt absurt, men det kanske bara är jag som är konstig.
Vissa här nämner att dem saknar den sociala aspekten/prata med kollegor etc. Jag kan förstå ert tänk men förstår inte varför det spelar så stor roll för er att ni är villiga att frivilligt ta på er alla nackdelar med att jobba på plats. Har ni inte ett socialt liv utanför jobbet (menar inte att få det att låta taskigt, mer av en genuin fråga)?
Missförstå mig inte. Jag har absolut ingenting emot mina jobbkollegor. Dem är härliga människor, men jag tycker inte att det skulle påverka mitt liv överhuvudtaget om jag aldrig interagerade med dem igen. Jag är inte olyckligare om jag sitter isolerad i mitt hem under arbetstid för jag ser inte arbetstid som ett liv överhuvudtaget. Min dag börjar då jag stänger ner jobbdatorn och loggar ut för dagen. Allt annat är obetydligt. Jag har ett socialt liv utanför jobbet. Detta sociala behov som ni känner att era jobbkollegor ger er kan lätt ersättas av andra människor (familj, vänner i ditt privata liv etc.).
Jag absolut vägrar låta mitt jobbliv och privatliv överlappa varandra och jag försöker mitt yttersta att hålla dem separerade så gott det går. Privatlivet är det enda livet som spelar roll. Är jag knäpp eller är världen knäpp? Jag kan väl inte vara den enda i världen som känner såhär?
Kan skriva mer om dettta, men ska inte ranta mer.
